Reporänta
Reporäntan är Riksbankens viktigaste verktyg för att styra inflation och ekonomi. När reporäntan ändras påverkas i förlängningen allt från ditt bolån till sparkontot och Sveriges valutakurs.
1 min läsning
Vad är reporänta?
Reporäntan är den ränta som Riksbanken erbjuder bankerna när de placerar pengar över natten hos Riksbanken (eller lånar därifrån). Den utgör golvet för alla andra räntor i ekonomin.
Aktuell reporänta
Reporäntan ligger på 1,75 % (2026). Riksbanken beslutar om reporäntan vid penningpolitiska möten ungefär sex gånger per år. Beslutet styrs av inflationsmålet på 2 %.
Så påverkas ditt bolån
När reporäntan höjs blir det dyrare för bankerna att låna pengar, och de höjer i sin tur sina utlåningsräntor. En höjning på 0,25 procentenheter motsvarar ungefär 200 kr/månad i ökad räntekostnad per miljon i bolån (före ränteavdrag).
Reporänta vs styrränta
Begreppen används ofta synonymt. Tekniskt är reporäntan en av flera styrräntor – men det är den som dominerar i media och kommunikation.
Fler ekonomiska begrepp
Vanliga frågor om reporänta
Hur ofta ändras reporäntan?
Riksbanken kan ändra reporäntan vid varje penningpolitiskt möte, ungefär sex gånger per år. Mellan mötena är räntan oförändrad om inget extraordinärt händer.
Är hög reporänta bra eller dåligt?
Det beror på din situation. Sparare gynnas, låntagare missgynnas. Hög ränta dämpar inflation och konsumtion, vilket kan sänka tillväxten.