Vad innebär den negativa reporäntan?

Begreppet "negativ ränta" lät länge som en ekonomisk omöjlighet. Att man skulle behöva betala för att ha pengar på banken, eller få betalt för att låna, stred mot den grundläggande logiken i det finansiella systemet. Men mellan åren 2015 och 2019 levde Sverige med en negativ styrränta (reporäntan), vilket vände upp och ner på många ekonomiska sanningar.

I den här artikeln går vi igenom vad en negativ reporänta faktiskt innebär, varför Riksbanken väljer att använda detta verktyg och hur det påverkar dig som konsument, oavsett om du har bolån eller sparande.

Innan vi dyker ner i det negativa territoriet måste vi förstå vad reporäntan är. Reporäntan, som numera kallas för Riksbankens styrränta, är den ränta som affärsbanker (som SEB, Swedbank och Nordea) får betala eller erhålla när de lånar eller placerar pengar hos Riksbanken.

Styrräntan fungerar som ett gaspedal eller en broms för ekonomin:

• Hög ränta: Bromsar ekonomin, dämpar inflationen och gör det dyrare att låna.
• Låg eller negativ ränta: Stimulerar ekonomin, uppmuntrar till konsumtion och investeringar, samt syftar till att höja inflationen.

Det kan tyckas märkligt att Riksbanken vill ha negativa räntor. Det främsta skälet var att bekämpa en alltför låg inflation. I Sverige har Riksbanken ett mål om att inflationen (prisökningarna) ska ligga runt 2 % per år. Under en längre period låg inflationen långt under detta mål, och det fanns till och med en risk för deflation – att priserna sjunker.

Deflation är farligt för ekonomin eftersom konsumenter och företag då tenderar att skjuta upp sina köp i hopp om att det ska bli billigare imorgon. Detta leder till minskad produktion, högre arbetslöshet och en nedåtgående spiral.

Genom att sänka reporäntan under noll hoppades Riksbanken på följande effekter:

1. Ökad utlåning: När bankerna får betala för att ha pengar hos Riksbanken, blir de mer benägna att låna ut pengarna till företag och hushåll istället. För bolag kan detta vara ett bra tillfälle att jämföra företagslån för att finansiera tillväxt.
2. Försvagad krona: Lägre räntor gör den svenska kronan mindre attraktiv för utländska investerare. En svagare krona gör svenska exportvaror billigare utomlands och importerade varor dyrare hemma, vilket driver upp inflationen.
3. Ökad konsumtion: Eftersom det blev billigt att ta exempelvis privatlån och bolån, fick hushållen mer pengar över att spendera, vilket stimulerade tillväxten.

Även om de flesta privatpersoner aldrig såg en minusränta på sina vanliga lönekonton, påverkade den negativa reporäntan privatekonomin på flera sätt.

Bolån och räntor på lån

Den tydligaste effekten var på bolån. Eftersom bankernas upplåningskostnader sjönk, kunde de erbjuda historiskt låga räntor till sina kunder. Under perioden med minusränta såg vi bolåneräntor som kröp ner mot eller till och med under 1 %. För den som funderade på att låna pengar till bostad eller som ville förhandla om sina villkor, var detta en gyllene era.

Även marknaden för billån och andra konsumentkrediter påverkades, eftersom det allmänna ränteläget pressades nedåt. Vill du veta vad ett lån kostar idag kan du använda en billånekalkylator för att se aktuella priser.

Sparande och räntekonton

För sparare var effekten den motsatta. Räntan på vanliga sparkonton sjönk i many fall till 0 %. I vissa länder införde banker faktiskt negativa räntor för privatpersoner med mycket stora förmögenheter, men i Sverige stannade det oftast vid nollränta för vanliga sparare. Detta gjorde att många sökte sig till börsen eller andra mer riskfyllda tillgångar för att få avkastning på sina pengar, vilket i sin tur bidrog till stigande börskurser och fastighetspriser.

Om du vill lära dig mer om hur du kan optimera din ekonomi i olika räntelägen kan du läsa mer under vår sektion för guider.

Trots att den negativa reporäntan hjälpte till att få fart på ekonomin och inflationen, fanns det stora risker och baksidor:

• Hög skuldsättning: De extremt låga räntorna uppmuntrade svenskarna att ta stora lån, vilket ledde till en kraftig ökning av hushållens skuldsättning. För många kan det nu vara läge att samla sina lån för att sänka månadskostnaden.
• Bostadsbubblor: Billiga pengar drev upp priserna på bostadsmarknaden till nivåer som många nu upplever som problematiska när räntorna återigen har stigit.
• Bankernas lönsamhet: När bankerna inte kan sänka sina inlåningsräntor under noll för privatkunder, men samtidigt ser sin vinstmarginal på utlåning krympa, pressas deras lönsamhet.

Idag befinner vi oss i ett helt annat ekonomiskt landskap. Inflationen som tidigare var för låg blev plötsligt för hög, vilket tvingade Riksbanken att snabbt höja styrräntan från noll till betydligt högre nivåer. Detta har inneburit en omställning för många hushåll som vant sig vid "gratis" pengar.

Att förstå historiken bakom den negativa reporäntan är dock viktigt för att förstå hur centralbanker agerar i kriser och hur de verktyg de använder påverkar din plånbok. Vill du fördjupa dig i andra ekonomiska termer? Besök vår kunskapsbank.

Negativ reporänta innebar att Riksbanken tog betalt av affärsbankerna för att de skulle deponera pengar centralt. Syftet var att stimulera ekonomin och höja inflationen genom att göra lån billiga och sparande mindre lönsamt. För konsumenten innebar detta:

• Extremt låga bolåneräntor och billiga snabblån.
• Obefintlig ränta på sparkonton.
• En snabb ökning av bostadspriser och hushållens skulder.

Även om vi nu har lämnat perioden med negativa räntor bakom oss, är det en viktig påminnelse om hur kraftfullt Riksbankens främsta verktyg – styrräntan – faktiskt är.

Vill du sänka dina nuvarande räntekostnader? Oavsett om styrräntan är hög eller låg är det alltid klokt att se över sina villkor. På Bankfinder.se kan du jämföra privatlån helt kostnadsfritt för att säkerställa att du har den bästa möjliga räntan för just din situation.

Jämför lån här

• Jämför privatlån – Hitta den lägsta räntan för din ekonomi.
• Kalkylator för privatlån – Räkna ut din månadskostnad direkt.
• Samla dina lån – Sänk räntan genom att slå ihop dyra krediter.