Färre barn får månads- och veckopeng

I takt med att samhället blir alltmer digitaliserat och kontanterna försvinner från våra plånböcker, ser vi en tydlig trend i de svenska hushållen: färre barn får idag regelbunden månads- eller veckopeng. Enligt färska rapporter och undersökningar har andelen barn som får en fast summa pengar sjunkit markant under det senaste decenniet.

Men vad innebär detta för framtidens ekonomiska medvetenhet? Är barnens ekonomiska fostran i fara, eller har vi bara bytt ut de fysiska pengarna mot nya sätt att lära ut värdet av arbete och sparande? I den här artikeln djupdyker vi i statistiken, orsakerna och hur du som förälder kan låna pengar till barnens framtid eller navigera i den digitala ekonomin för att ge dina barn de bästa förutsättningarna.

Det finns flera samverkande faktorer till att den traditionella veckopengen börjat fasas ut. En av de mest uppenbara är kontanternas död. Tidigare var det enkelt att lämna över en tjugolapp eller en femtioöring, men i ett samhälle där nästan alla transaktioner sker digitalt via kort eller Swish, krävs det mer planering för att ge barnen pengar.

Den digitala barriären

Många föräldrar upplever att det är svårare att hålla koll på småsummor digitalt. Att sätta upp automatiska överföringar kan kännas som ytterligare ett administrativt steg i en redan stressig vardag. Dessutom kräver vissa banker att barnet når en viss ålder innan de kan skaffa bankkort eller lån med Swish-funktionalitet, vilket skapar ett vakuum för de yngre barnen.

Behovsstyrd ekonomi

En annan anledning är att många föräldrar gått över till en "vid behov-modell". Istället för att barnet får en fast summa att förfoga över, betalar föräldrarna för specifika saker när de dyker upp – oavsett om det handlar om ett biobesök, ett tv-spel eller godis. Även om detta kan kännas enklare för stunden, menar ekonomer att det kan hämma barnets förståelse för budgetering.

När barnet inte har egna pengar att förvalta missar de en viktig lärdom: att pengar är en ändlig resurs. Om mamma eller pappa alltid drar kortet när barnet vill ha något, skapas ingen koppling mellan önskan, sparande och köp.

Genom att få en fast summa varje vecka eller månad tvingas barnet att prioritera. "Om jag köper det här gosedjuret nu, har jag inte råd med lördagsgodis". Detta är grundstenen i all privatekonomi och något som är viktigt att lära sig tidigt, långt innan man behöver ansöka om sitt första privatlån som vuxen. Om man planerar större inköp till hemmet kan det vara klokt att se över ett lån för renovering istället för att nalla av barnens sparkapitual.

Det finns inget standardsvar på hur mycket ett barn bör få, då det beror på familjens ekonomiska situation och vad pengarna ska täcka. En tumregel är dock att låta summan växa med barnets ålder och ansvar.

Här är ett exempel på hur en fördelning kan se ut:

• 7–9 år: 20–50 kr i veckan (täcker främst lördagsgodis).
• 10–12 år: 100–200 kr i månaden (barnet börjar förstå värdet av att spara till något större).
• 13–15 år: 300–600 kr i månaden (kan inkludera nöjen med kompisar).
• 16–18 år: Studiebidraget (barnet förväntas betala för kläder, nöjen och kanske mobilabonnemang).

För den som vill fördjupa sig i hur man planerar familjens ekonomi finns det många bra resurser under vår sektion för guider.

Även om kontanterna försvinner, finns det utmärkta digitala alternativ som kan göra ekonomiträningen rolig och pedagogisk. Idag finns det appar särskilt framtagna för barn och föräldrar där man kan:

1. Sätta upp sparmål med bilder på det man önskar sig.
2. Se digitala "spargrisar" växa.
3. Knyta sysslor i hemmet till extra ersättning.

Dessa verktyg överbryggar gapet mellan den gamla fysiska veckopengen och den moderna ekonomin. Det gör det också enklare för föräldrar att ha insyn i barnets spenderande utan att ta bort deras självständighet. För föräldrar som vill lära sina barn om kredit kan man i äldre ålder diskutera hur man bäst kan jämföra kreditkort för säkra köp på nätet.

Forskning visar att barn som tidigt fått ta ansvar för egna pengar ofta blir mer ekonomiskt trygga som vuxna. De lär sig tidigt att undvika impulsköp och förstår vikten av att ha en buffert. Detta minskar risken för att de i framtiden hamnar i skuldfällor eller tvingas ta dyra snabblån för att täcka oförutsedda utgifter.

Att lära sig ränta (genom att föräldrar kanske lägger till en liten summa om barnet sparar sina pengar över tid) är också en ovärderlig lektion. Det lägger grunden för framtida beslut kring bolån och större investeringar, som när det är dags att låna pengar till bil.

Om du är en av de föräldrar som slutat ge veckopeng men vill börja igen, här är tre enkla steg:

1. Bestäm vad pengarna ska täcka: Var tydlig med barnet. Ska pengarna räcka till allt godis, eller även till spel och leksaker?
2. Håll fast vid dagen: Bestäm en fast dag för utbetalning (t.ex. varje fredag eller den 25:e varje månad). Konsekvens är nyckeln.
3. Låt barnet göra misstag: Det är bättre att barnet gör slut på alla sina pengar första dagen och får vara utan resten av veckan nu, än att de gör samma misstag med sin första lön som vuxen.

Trenden att färre barn får månads- och veckopeng är oroväckande ur ett utbildningsperspektiv, men fullt förståelig i en digital värld. Genom att aktivt välja att ge barnen ett ekonomiskt ansvar – oavsett om det sker via en app eller ett bankkonto – ger vi dem verktygen de behöver för att hantera sin framtida ekonomi.

Att förstå pengars värde är en av de viktigaste gåvorna en förälder kan ge. För dig som vuxen som vill se över din egen ekonomi, se till att läsa mer på vår sida om kunskap för att optimera din hushållsbudget. Och kom ihåg, om du planerar ett större inköp eller vill samla lån, kan du alltid jämföra olika lån kostnadsfritt här på Bankfinder.se.

Checklista för veckopeng:

• Anpassa summan efter barnets ålder.
• Använd en app eller ett bankkonto för tydlighet.
• Uppmuntra till sparande genom "föräldraränta".
• Låt barnet ta egna ekonomiska beslut (och lära sig av dem).

• Jämför privatlån – Jämför räntor för din hushållsekonomi.
• Kalkylator för privatlån – Räkna ut månadskostnaden innan du ansöker.
• Jämför bolån – Sänk dina räntekostnader och frigör pengar till sparande.